Den globala AI-marknaden förväntas nå 1917 miljarder kr innan 2025, med en årlig tillväxttakt på 36,62 procent. Utvecklingen inom AI-mjukvara accelererar med andra ord snabbt och kommer att fortsätta göra det de kommande åren. Här kommer en sammanfattning av vad som kommer pågå inom olika artificiell intelligens-områden år 2024.
Generativ AI (GenAI) är en form av konstgjord intelligens som skapar kreativt innehåll så som text, kod elller musik. GenAI-modeller, exempelvis ChatGPT, tränas på stora datamängder för att lära sig mönster och generera nytt material. Även om de inte ersätter författare och designers helt, accelererar modellerna arbetsprocesser genom att skapa och redigera text och bilder, samt kontrollera fakta och grammatik. Den ökande användningen av generativ AI är en övergripande trend som ökar effektiviteten och automatiserar olika arbetsuppgifter. Det förväntas att över 80% av företagen kommer att integrera generativ AI i sina verksamheter före 2026, vilket är en dramatisk ökning från dagens mindre än 5%.
BYOAI (Bring Your Own Artificial Intelligence) är en växande arbetsplatstrend där anställda använder sina egna AI-verktyg. Forrester.com förutspår att 60% av arbetare kommer använda sina egna AIs för sina uppgifter. Fördelarna är ökad produktivitet, innovation och minskade kostnader. Dock är risken att verktygen kan användas inom organisationen utan tillsyn från IT-avdelningen, så kallade Shadow AI:s, vilket kan leda till datasekretessproblem och överträdelser av AI-regler, vilket i sin tur kan resultera i juridiska konsekvenser.
Generativ AI-boomen 2023 drevs mest av OpenAIs proprietära modeller, det vill säga en programvara som har restriktioner vad gäller att användning, modifiering eller kopiering. I framtiden kommer många organisationer börja använda sig av AI:s med öppen källkod, så som GPT-J. Öppen källkod ger mer transparens, flexibilitet, anpassningsmöjligheter och är kostnadseffektivt jämfört med kommersiella modeller. Det betyder inte att kommersiella modeller snart kommer att försvinna. Men enligt Forrester kommer 85 % av företagen de kommande åren satsa på AI-modeller med öppen källkod i sina tekniska företagsdelar.
Även om GenAI är ett kraftfullt verktyg, har det också potential att producera falsk data, till exempel deepfakes som ser ut som om de kan vara sanna. Dessa falska data kallas hallucinationer. I takt med att GenAI blir mer allmänt använt finns en växande oro för riskerna med dessa hallucinationer, och efterfrågan på försäkringsskydd kommer öka. Marknaden för AI-riskhallucinationsförsäkring är fortfarande i ett tidigt skede, men den förväntas växa snabbt under de kommande åren. Enligt Forrester’s AI-prognos för 2024 förväntas olika försäkringsgivare erbjuda policys för AI-riskhallucinationer som kan generera intäkter redan i år.
Enligt Medium.com förväntas tre av fyra företagsprogramvaruingenjörer år 2028 använda AI-hjälpare för kodskrivning. Jämfört med början av 2023, då mindre än en av tio mjukvaruingenjörer använde dessa hjälpmedel. Denna trend mot AI-hjälp beror på flera faktorer. Artificiell intelligens automatiserar repetitiva uppgifter som kodgenerering och dokumentationsformatering, optimerar kreativa processer, förbättrar kodkvalitet och stödjer problemlösning.
Med ökad användning av AI förbättras utvecklingsprocessen avsevärt. Det förväntas bli standard att använda AI-kodningsverktyg snart, och de som inte anammar dem riskerar att hamna efter sina konkurrenter i produktivitet.
AI TRiSM (Artificial Intelligence Trust, Risk, and Security Management) är ett ramverk som stödjer organisationer i att hantera risker med utveckling och distribution av AI-modeller. Ramverket fokuserar på fem centrala områden:
AI TRiSM blir allt viktigare i takt med ökad användning av AI. Enligt Gartners insikter förväntas företag som implementerar AI TRiSM för att hantera sina AI-system före 2026 kunna fatta bättre beslut genom att eliminera 80 % av felaktig eller falsk data.
Enligt Gartners rapport förväntas en tredjedel av alla nya appar år 2026 använda AI för att skapa personliga och anpassningsbara användargränssnitt. Detta representerar en betydande ökning från dagens nivåer, där endast cirka 5% av apparna använder AI på detta sätt. Trenden mot AI-drivna användargränssnitt beror på möjligheten att använda AI-algoritmer för att analysera användardata och preferenser. Genom detta kan intelligenta appar anpassa innehåll, rekommendationer och användarupplevelser individuellt för varje användare.
Effekten av AI-driven personifiering på användarengagemang och konverteringsfrekvens är betydande. Studier visar att företag som utmärker sig på personifiering genererar 40 % mer intäkter från dessa aktiviteter än genomsnittliga aktörer. Detta beror på att personliga rekommendationer bättre överensstämmer med användarens intressen och ökar sannolikheten för att de klickar på och köper en produkt.
Med den ökande sofistikationen och integrationen av artificiell intelligens i våra liv behövs lagstiftning för att reglera dess utveckling och användning. Lagar är viktiga för att säkerställa ansvarsfull och etisk användning av AI, som kan användas för både positiva och negativa ändamål.
EU leder inom AI-lagstiftningen och har föreslagit Artificiell Intelligens Act 2021, vilket skulle bli det första globala ramverket för AI-styrning. Förordningen förväntas antas av EU före valet till Europaparlamentet i juni 2024.
En AI Safety Summit hölls i november 2023, där experter från regeringar, AI-företag och civilsamhället samlades för att diskutera riskerna med den senaste AI-tekniken. Toppmötet, som hölls i Bletchley Park, Storbritannien, den 1–2 november 2023, var det första globala toppmötet om artificiell intelligens.
Etisk AI är en gren av tillämpad etik som undersöker de etiska aspekterna av artificiell intelligens (AI). Den täcker olika ämnen.
Här är några AI-relaterade jobbtitlar som det redan nu pratas om, i och med den integrationen av artificiell intelligens på arbetsplatser.
AI förändrar vårt sökande och ger mer personliga upplevelser:
AI:s påverkan syns tydligt inom SEO och innehållsskapande. Trots detta står företag som satsar på AI-sökdrivna lösningar inför utmaningen att vinna kundernas förtroende. Enligt en februarirapport från Statista är konsumenterna nyfikna på AI-drivna sökningar men oroade över noggrannhet och fördomar. 39 % av de tillfrågade vuxna i USA litar inte på AI-verktyg när det gäller att skydda deras datasekretess. En undersökning från februari 2023 visade att över hälften av amerikanska vuxna var tveksamma att övergå till AI-drivna sökmotorer, särskilt Baby Boomers som uttryckte större motvilja. Å andra sidan visade Millennials större öppenhet för AI-driven sökning, med 40 % som var villiga att byta.
Företag satsar allt mer på att integrera artificiell intelligens (AI) inom kundservice, med 69 % av kundtjänstledarna som planerar ökade investeringar det kommande året. Målet är att AI ska förbättra kundtjänstjobben snarare än ersätta dem, menar över 78 % av supportledarna.
Genom att införliva AI och automatisering i kundtjänstverktyg strävar företag efter kostnadsbesparingar och ökad effektivitet. Inför nästa år planerar 66 % av supportledarna att använda AI och automation för att stärka teamets prestanda och anpassa sig till affärsförändringar.
Kundupplevelsen står i centrum på dagens marknad, och AI anses vara en konkurrensfördel genom att förbättra kundservice. Hela 73 % av supportledarna tror att kunder inom de närmaste fem åren förväntas uppskatta AI-assisterad kundservice.
Dock finns en noterbar klyfta i uppfattningen om AI mellan kundtjänstledare och representanter. Trots att över 2/3 av supportledarna anser att kunder är redo för interaktion med AI-chatbotar, delar färre än hälften av supportrepresentanter samma övertygelse. Detta kunskapsgap skapar osäkerhet om AI:s framtida roll inom kundservice, särskilt med tanke på konsumenternas tvekan att använda chatbots, enligt Gartners undersökning.
